Högläsning är olika svårt för olika elever
Högläsning i klassrummet är en annan muntlig aktivitet som kan upplevas som jobbig för många elever som stammar. Samtidigt som andra upplever en högre grad av talflyt vid högläsning jämfört med vid spontantal. Här bör det förtydligas att personer som stammar inte har större problem med att avkoda det de läser, jämfört med befolkningen i övrigt. De har inte heller svårare att förstå det de läser. Men naturligtvis kan det förekomma läs- och skrivsvårigheter även hos personer som stammar. Om du misstänker att en elev som stammar har dyslektiska problem bör detta noggrant utredas, så att eleven kan erbjudas rätt insatser.
Det som framförallt kan upplevas som svårt för vissa elever som stammar, är just att läsa högt inför läraren och de andra eleverna. Oron för att stamma högt inför klassen påverkar dessa elever starkt. Det dessa elever tycker är svårt vid högläsning, förutom att vara i centrum, är bland annat att de känner sig bundna av att hålla sig till orden i texten. I spontant tal är de mer fria att välja sina egna ord. De upplever då att de kan påverka sitt talflyt genom att använda ord som de tycker är lättare att uttala.
Högläsning skapar inte bara oro hos elever som stammar, utan även bland elever med till exempel dyslexi. Många av de lärare vi har haft kontakt med genom åren har mer och mer börjat gå ifrån högläsning på grund av den oro det kan skapa hos deras elever. Om dina elever upplever just högläsning inför klassen som svårt, kan det försvåra bedömningen av deras läsförmåga. Detta eftersom elevens eventuella rädsla för att stamma kan påverka viljan att delta och den faktiska utläsningen av texten.
Det är naturligtvis väldigt viktigt att eleverna utvecklar sin läsförmåga när det gäller avkodning, läsförståelse och läshastighet. Det behövs för att kunna ta till sig den skriftliga information vårt kunskapssamhälle bygger på. Det är viktigt att du som lärare fortsätter reflektera över hur du mäter elevers läsförmåga. Det finns ett flertal diagnostiska, standardiserade lästest för svenska texter, där elever genom tyst läsning kan mätas avseende avkodningsförmåga, ordförståelse, läsförståelse och läshastighet. Sådana test ger förmodligen en mer rättvisande bild av läsförmågan hos elever som stammar jämfört med högläsning.
Det är oerhört viktigt att skapa tid och utrymme för elever som stammar och som vill delta muntligt under lektionerna. Du kanske har varit med om tillfällen då du ställer en öppen fråga till klassen, och ett antal elever räcker upp handen och vill ha frågan.
Råd vid högläsning
Om du som lärare ändå använder dig av högläsning i klassrummet, vill vi ge dig lite information om vad som kan vara bra att tänka på när du har en elev som stammar
I början av läsinlärningen påverkar stamningen ibland inte talflytet vid högläsning. Detta kan bero på att läshastigheten i det här stadiet av läsutvecklingen är väldigt låg, vilket i sig har en positiv inverkan på talflytet. Samtidigt är eleven helt fokuserad på att avkoda orden korrekt och lägger ingen energi på att tänka på om hen kommer att stamma eller inte, vilket oftast också påverkar talflytet positivt.
I takt med att eleven blir bättre på att avkoda texter, ökar också läshastigheten och förmågan att läsa längre textstycken. I samband med det ökar också sannolikheten för att eleven kommer att stamma vid högläsning. Vår erfarenhet är att barn som lär sig läsa ofta sätter ett likhetstecken mellan att vara en duktig läsare och en snabb läsare. För elever som stammar är det dock viktigt att de känner att de kan ta den tid de behöver när de ska läsa högt, och att själva avkodningen är det som är viktigast.
En rutin man kan införa i det skede av läsutvecklingen där läshastigheten börjar öka, är att låta barnen läsa i kör, till exempel två och två. Det brukar leda till att elever som stammar får ett ökat talflyt och förhoppningsvis upplever situationen som mer positiv. Återigen handlar det inte om att särbehandla den elev som stammar, utan inför man en sådan rutin så bör den gälla för hela klassen.
Målet med råden är inte att eleven till
varje pris inte ska stamma. Tvärtom är
det oerhört viktigt att du som lärare har
ett accepterande förhållningssätt till din
elevs stamning. Det kommer att hjälpa
hen mest.
Vi tror att positiva upplevelser
i de tidigare åren leder till mindre oro
och rädsla när eleven blir äldre, vilket gör
att hen lättare kan hantera sin stamning i
liknande situationer.
Om du har en elev som redan har utvecklat en oro eller rädsla för att läsa högt i klassen, kan du tillsammans med eleven anpassa situationen efter vad hen känslomässigt klarar av. Det som ofta är avgörande för detta är:
storleken på gruppen och gruppens sammansättning
den textmassa eleven förväntas ta sig igenom
den tur i ordningen eleven förväntas läsa.
Ju större grupp eleven läser inför och ju större textmassa, desto svårare kan situationen upplevas. Dessutom kan en elev som stammar hinna bygga upp en större nervositet om hen är bland de sista att läsa högt. Många som stammar brukar säga att de föredrar att läsa bland de första eller någonstans i mitten vid högläsning.
Vi utgår från en trappstegsmodell när vi diskuterar frågor som dessa med lärare. På det nedersta trappsteget kan eleven till exempel läsa högt endast för läraren. Nästa steg kan vara att eleven läser inför läraren och en eller två klasskamrater som eleven själv har valt ut och känner sig trygg med. Du och eleven kan tillsammans diskutera mängden text som eleven ska läsa när du upprättar en sådan utvecklingstrappa.
Även om vi inte förespråkar högläsning i skolan, anser vi att det är viktigt för elever som stammar att utmana sig själva för att utvecklas. Det är dock viktigt att inte utsätta eleven för situationer hen inte klarar av att hantera. Istället bör sådana utmaningar varsamt skapas i samråd mellan dig och din elev. Något du bör vara mycket försiktig med att använda om du har en elev som stammar, är så kallad stafettläsning. Det leder i många fall till att bygga upp en stor oro och nervositet hos eleven. Oron kan i sin tur leda till att eleven försöker att skanna av texten för att se vilket avsnitt i texten hen ska läsa, istället för att lyssna på sina klasskamrater.
Källa