Även muntliga presentationer kan oroa
Muntliga presentationer är en annan
aktivitet som många elever som stammar tycker är svår. Andra elever upplever
dock att deras talflyt ökar vid sådana aktiviteter. Det kan till exempel bero på att
de känner att de kontrollerar situationen
och att de inte kommer att bli avbrutna
när de talar.
Till skillnad från högläsning, som nästan endast förekommer i skolvärlden, förväntas vi inom många yrken i dag hålla olika former av muntliga
presentationer för kollegor, chefer, kunder och så vidare. Därför kan det vara
viktigt även för en elev som stammar att
lära sig hantera sådana situationer på ett
så bra sätt som möjligt, för att inte känna
sig begränsad när man väljer utbildningar och yrken senare i livet.
Om du har en elev som stammar som
känner oro inför muntliga presentationer,
föreslår vi att du, precis som vid högläsning och frågor till klassen, i samråd med
din elev skapar ett underlag av åtgärder.
Det kan hjälpa eleven att utvecklas på ett
så tryggt sätt som möjligt.
Även vid muntliga presentationer är
det av yttersta vikt att inte utsätta elever som stammar för tidspress, utan att i
största möjliga mån låta eleven ta den tid
på sig som hen behöver.
I skolorna i dag
förväntas eleverna ofta hålla redovisningar inom givna tidsramar, till exempel en
redovisning på 5 minuter. Sådana tidsbegränsningar kan leda till att elever som
stammar känner en stor tidspress över att
hinna redovisa allt de vill, vilket kan leda
till ökad stamning. Likväl kan en alltför
långt tilltagen redovisningstid upplevas som jobbig för elever som stammar,
där de kanske förväntas prata i 15–20
minuter. Vi föreslår därför att du i samråd med din elev diskuterar eventuella
tidsramar vid just den elevens muntliga
presentationer.
Turordningen spelar roll
Precis som vid högläsning kan turordningen spela roll vid muntliga presentationer för elever som stammar. Att sitta
och vänta på sin tur kan bygga på den
eventuella nervositet eleven känner inför
redovisningen, och leda till ökad stamning. Och om de tidigare redovisningarna har dragit ut på tiden, kan det leda
till att eleven börjar känna tidspress över
att hinna redovisa klart innan lektionen
slutar. Av den anledningen brukar elever
som stammar i de flesta fall vilja vara
bland de första som redovisar.
Redovisa i mindre grupp
En annan åtgärd du kan fundera över och diskutera med din elev, är om eleverna i klassen ska göra sina redovisningar en och en, eller i mindre grupper om två och två eller tre och tre. För vissa elever som stammar kan det kännas alltför pressande att ensamma ansvara för att den muntliga informationen förs ut, och därför föredra att ingå i en grupp som redovisar tillsammans.Även när det gäller muntliga presentationer kan man i samråd med eleven utgå från den tidigare nämnda trappstegsmodellen. Det kan hjälpa eleven att utveckla en känsla av säkerhet vid muntliga presentationer. Eleven kan utifrån en sådan modell till exempel erbjudas att redovisa enskilt för läraren, för en mindre grupp som eleven känner sig trygg med, eller för halvklass.
Ytterligare en åtgärd du som lärare kan
diskutera med din elev är användandet av tekniska hjälpmedel vid muntliga presentationer. Att flytta fokus från den egna
personen till ett bildspel kan upplevas
som lättare för vissa elever som stammar.
De flesta av oss behöver någon form av
minnesstöd för att komma ihåg det vi vill
säga vid en muntlig presentation.
Två av
de vanligaste minnesstöden brukar vara
manus som antingen är ordagrant nedskrivna eller i form av stödord. Du kan
uppmuntra din elev att prova sig fram för
att avgöra vilket minnesstöd som känns
bäst. Enligt vår erfarenhet brukar elever
som stammar uppleva det enklare med
manus i punktform, eftersom de då inte
behöver återge det de ska redovisa ordagrant. Men detta varierar naturligtvis
från person till person.
Förberedelser inför muntliga presentationer
En del elever som stammar tycker om
att förbereda sig och träna hemma inför
muntliga presentationer, medan andra
inte gör det. Det beror till viss del på
syftet med förberedelserna. Vissa elever
upplever att de får bättre talflyt i redovisningssituationen, eftersom de känner sig
säkra på innehållet i det de ska redovisa.
För en del elever blir syftet med förberedelserna mer att inte stamma under redovisningen. Då kan förberedelserna istället vara kontraproduktiva, eftersom det
blir viktigare för eleven att inte stamma
än att redovisa de faktiska kunskaperna.
Det är därför av yttersta vikt att du som lärare visar ett accepterande förhållningssätt till elevens eventuella stamning, och endast ger feedback på innehållet i elevens muntliga redovisning. Annars finns risken att din elev kan uppleva att talflytet blir en del av din samlade bedömning av redovisningen. Det kan i sig leda till att eleven känner en ökad press att inte stamma, vilket ofta ger en ökad stamningsproblematik.
Källa