Stamning i skolan

När vi börjar skolan sker en av de största förändringarna i våra liv. Från att ha haft en relativt kravlös tillvaro, hamnar vi plötsligt i en situation där vi successivt förväntas prestera mer och mer i form av inlärning och redovisning av kunskaper. Vi blir också medvetna om att vi hela tiden blir jämförda med våra klasskamrater när det gäller allt från kunskapsmål och betyg till utseende och popularitet.

Att i ett sådant sammanhang kunna hävda sig med någon form av funktionsnedsättning kan innebära en påfrestning. I det här avsnittet tar vi upp exempel på situationer och aktiviteter i skolan, som kan upplevas som svåra och jobbiga för elever som stammar. Vi tar dessutom upp förslag på vad du kan göra för att hjälpa dina elever som stammar.

Vi vill betona att alla elever som stammar inte upplever muntliga aktiviteter i skolan som svåra eller jobbiga. Därför bör du som lärare tala med just din elev om hur hen upplever stamningen i skolan innan ni börjar införa olika åtgärder. Dessutom kan det vara bra att tänka på att stamning för vissa elever kan vara så skamfyllt att de inte ens vill berätta för sina lärare att de stammar.

Vi försöker uppmuntra barn och ungdomar som stammar att tala med sina lärare om stamningen om den upplevs som ett problem. Det ligger alltså ett ansvar även på eleven och föräldrarna att informera skolan om eventuella problem i samband med stamning. Vår erfarenhet är att det dessutom kan vara avdramatiserande att börja tala om problemen.

Att tänka på inför skolstart och stadiebyten

Personer som stammar upplever ofta svårigheter i att våga tala och ta plats i nya sociala sammanhang, då de är osäkra över hur omgivningen kommer att reagera på deras tal.

Från skolstarten och genom hela skolgången, placeras eleverna i olika grupper utifrån de kriterier som gäller vid deras skola.

Vi möter ofta en oro hos föräldrar och barn i denna fråga i vårt arbete som logopeder. Därför arbetar vi aktivt för att förebygga en otrygg social situation för elever som stammar. Redan inför skolstarten för vi samtal med berörda skolor.

Det gör vi för att försöka hjälpa barnet till en grupp där de känner så många barn som möjligt sedan tidigare, för att på så vis förstärka deras känsla av trygghet i den nya gruppen

Det är också vanligt att man under skolgången splittrar upp existerande grupper, framför allt vid stadiebyten. Även i sådana situationer bör man fråga den elev som stammar vilka personer hen känner sig tryggast med, och ta hänsyn till elevens önskemål vid den nya gruppindelningen.

Att presentera sig är ofta svårt för den som stammar

Att presentera sig själv med namn är ofta svårt för personer som stammar, även om de bara presenterar sig för en annan person. I skolan är det vanligt att man lär sig varandras namn i klassen eller gruppen genom olika former av namnlekar. För en elev som stammar kan det vara oerhört pressande att försöka säga sitt och andra elevers namn, när hela klassen iakttar en.

Har man en elev som stammar bör man därför försöka undvika den typen av aktiviteter. Ett bättre alternativ kan vara att läraren först ropar upp eleverna som får ställa sig i rad efter att de blivit uppropade, och att eleverna sedan går runt i par och säger namnen i kör. Detta underlättar för personer som stammar, då talflytet brukar öka vid simultant tal.

Att stamma och tala andra språk

Att tala andra språk än sitt eget modersmål upplevs som svårare av många som stammar, medan vissa personer som stammar faktiskt upplever det som lättare. Anledningen till att det kan upplevas som svårare är att man i det främmande språket använder språkljud som inte förekommer i det egna modersmålet.

Man har oftast inte heller samma snabba tillgång till ordförrådet som när man talar sitt modersmål. Dessutom kan osäkerheten över hur man grammatiskt konstruerar och uttalar meningar bidra till att främmande språk upplevs som svårare.

Undersök hur just din elev som stammar upplever språkundervisningen. Diskutera hur ni bäst kan lösa eventuella problem för att gynna elevens deltagande och fortsatta användande av det främmande språket.

Placeringen i klassrummet kan påverka stamningen

Det kan också vara värt att undersöka om elevens placering i klassrummet påverkar stamningen. Vissa elever som stammar föredrar att sitta långt fram nära läraren. Andra föredrar att sitta långt bak i klassrummet. Ytterligare andra vill sitta intill väggen eller fönstren. Det skiljer sig från person till person vad man föredrar, och anledningarna till val av placering kan variera. Diskutera gärna för- och nackdelar med eleven som stammar och hens val av placering i klassrummet.

Betygssättning och stamning

En annan fråga som ofta oroar elever som stammar och deras vårdnadshavare, är huruvida elevens stamning kommer att påverka betygssättningen. Ett av de kriterier man numera väger in vid betygssättning är elevens muntliga aktivitet och muntliga deltagande under lektionerna. Detta kan vara till stor nackdel för personer med olika kommunikativa funktionsnedsättningar, som exempelvis elever som stammar.