Skolans regelverk

Regelverket som styr skolan

Det regelverk som styr det svenska skolväsendet utgår i första hand från skollagen. Dessutom berörs även delar av andra nationella lagar såsom diskrimineringslagen, förvaltningslagen samt offentlighets- och sekretesslagen, men även folkrättsliga regelverk såsom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, FN:s konvention om barnets rättigheter (den så kallade barnkonventionen), Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga.

För att göra det rättsliga regelverket mer konkret utfärdar Skolverket så kalllade allmänna råd. Syftet med de allmänna råden är att påverka utvecklingen i skolan i en viss riktning och att främja en enhetlig och likformig tillämpning av de rättsliga reglerna på skolans område. Skolverkets allmänna råd finns på deras webbplats, www.skolverket.se.

Syftet med utbildningen inom skolan

Syftet med skolan är att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande och ge en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på. Dessutom ska skolan ge stöd och stimulans så att alla elever får chansen att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Skolan är då också skyldig att ta hänsyn till och väga upp för skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagen kompletteras här av diskrimineringslagstiftningen, vars syfte är att motverka diskriminering inom skolan och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom hela utbildningsområdet. Den lagstiftningen omfattar även diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Huvudregeln är att alla barn och elever, oavsett förutsättningar, har lika rätt till tillgång till utbildning.

Barns och elevers rätt till stöd

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta gäller både för det egna lärandet och för den personliga utvecklingen.

Skolan har i det sammanhanget en skyldighet att så långt som möjligt ge stöd till att motverka, eller kompensera för, de konsekvenser som en funktionsnedsättning kan medföra för en elevs förutsättningar att uppfylla kunskapskraven. Det kallas för skolans kompensatoriska uppgift. En funktionsnedsättning kan i många fall medföra ett kontinuerligt behov av stöd i form av en anpassad skolgång, och för en elev som inte får det stöd hen behöver kan det medföra allvarliga konsekvenser. Det innebär att det inte enbart går att ge det stöd som är tillräckligt för att eleven ska nå lägsta godtagbara kunskapsnivå.

Skolan har en skyldighet att hjälpa alla elever att nå de olika kunskapskraven i skolan, men den skyldigheten får en särskild betydelse för elever med funktionsnedsättningar.

Skolan har alltså en långtgående skyldighet att ge elever som stammar ett sådant stöd att det så långt som möjligt kompenserar för de konsekvenser som stamningen medför. Det kan till exempel vara att en elev som stammar upplever att stamningen gör det svårare att prestera vid till exempel handuppräckning och muntliga presentationer, och därför inte får en rättvis bedömning och betygsättning. Stödet ska i första hand ske inom ramen för den ordinarie undervisningen, och oavsett vilken kunskapsnivå som eleven befinner sig på.

Inom skolan är kunskap ett brett begrepp som inte bara omfattar faktainhämtning. Till exempel omfattas även elevers färdigheter i muntligt deltagande under lektioner och i muntliga presentationer. Hur eleven presterar på dessa muntliga moment ligger med andra ord även till grund för bedömning och betygsättning. De muntliga inslagen kan alltså inte frikopplas från övriga delar i undervisningen.

Extra anpassningar och särskilt stöd

En del elever kan vara i behov av ytterligare stöd än det som nämnts ovan, under kortare eller längre tid. Du som lärare kan själv ta beslut om att ge en elev så kallade extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är elevens individuella behov och förutsättningar som avgör vad hen ska få för stöd. De flesta av förslagen i denna skrift är exempel på extra anpassningar som går att göra för en elev som stammar.

Om de extra anpassningarna inte räcker ska du som lärare skyndsamt anmäla detta till rektorn. Rektorn ska då utreda om eleven har rätt till så kallat särskilt stöd. Det särskilda stödet är mer omfattande och kan antingen ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Det sker inom ramen för ett individuellt åtgärdsprogram.

Bedömning och betygsättning

Skolans ansvar för att tillgodose behovet av anpassningar gäller också när eleven som stammar ska prestera något som ligger till grund för bedömning och betygsättning. Skollagen innehåller en undantagsbestämmelse vid betygsättning. Om det finns särskilda skäl kan det bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått.

Särskilda skäl är till exempel funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur (såsom stamning) och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Den här undantagsbestämmelsen kan endast bli tillämplig då alla stödåtgärder har uttömts och varit otillräckliga. Detta innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning hen får särskilt stöd.

Det är av största vikt att skolan lever upp till sin kompensatoriska uppgift och ger tillräckligt stöd till de elever som har svårt att prestera i skolan på grund av stamning. Det är något som både eleven själv och elevens vårdnadshavare kan kräva.

Diskriminering

Diskrimineringsförbudet är reglerat i flera regelverk, bland annat i den svenska diskrimineringslagen. Den förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom hela utbildningsväsendet, från förskola till högskola. Det innebär att skolan inte får diskriminera elever utifrån ett antal så kallade diskrimineringsgrunder som lagen ställer upp.
En diskrimineringsgrund är i korta ordalag en egenskap hos en person som inte bör anses relevant för en viss behandling eller åtnjutande av en viss förmån. Funktionsnedsättning, såsom stamning, är en sådan diskrimineringsgrund.

Diskrimineringsförbudets omfattning

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i skolan består av två delar:

elevens rätt att inte bli diskriminerad
skolans skyldighet att förebygga diskriminering och skapa förutsättningar för likabehandling.

Diskrimineringsförbudet omfattar olika former av diskriminering, till exempel allt beslutsfattande, all handläggning av ärenden, underlåtenhet att agera, omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden.
De diskrimineringsformer som främst berör stamning är direkt diskriminering, indirekt diskriminering och bristande tillgänglighet. Men även trakasserier och instruktion att diskriminera är diskrimineringsformer som kan bli aktuella.

Direkt diskriminering är om en elev på grund av sin stamning missgynnas genom att behandlas sämre än en elev som inte stammar i en jämförbar situation. Det kan till exempel handla om att en elev som stammar inte får delta i ett moment i skolan just på grund av att hen stammar. Om det saknas en verklig elev att jämföra med kan jämförelsen göras med hur en hypotetisk, förmodad, elev skulle ha blivit behandlad.

Indirekt diskriminering kan förekomma om det finns en allmän bestämmelse i utbildningen som särskilt missgynnar en elev som stammar. Till exempel om ett prov ovillkorligt måste göras muntligt. Detta kan missgynna en elev som stammar, och om det inte finns sakliga skäl kan vägran att göra avsteg från den allmänna bestämmelsen utgöra indirekt diskriminering. Det kan också handla om att en lärare i ett annat sammanhang kräver att en elev med stamning ska genomföra ett moment i undervisningen på samma sätt som övriga elever, om detta indirekt missgynnar den eleven och det saknas sakliga skäl för det.

Bristande tillgänglighet är när en elev som stammar missgynnas genom att skolan inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att eleven ska komma i en jämförbar situation med elever som inte stammar. För en elev som stammar får begreppet tillgänglighet en annan innebörd än för till exempel en rörelsehindrad elev eller en elev med hörselnedsättning. Begreppet ska alltså förstås i vid mening, och bedömningen av vad som är skäliga tillgänglighetsåtgärder får göras från fall till fall.

Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en elev som stammar kommer i en jämförbar situation med elever som inte stammar. Som exempel kan nämnas rätten till talflytshjälpmedel vid nationella prov. Ett talflytshjälpmedel tillför inte något som ger eleven som stammar en relativ fördel, utan gör att eleven istället försätts i en situation mer jämförbar med de elever som inte stammar. Det finns därför inga sakliga skäl att vägra en elev som stammar att använda ett talflytshjälpmedel, lika lite som det finns sakliga skäl att vägra en rörelsehindrad elev en rullstol eller en hörselnedsatt elev en hörapparat. Om skolan vägrar gör den sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet.

Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar med koppling till att eleven stammar.

Instruktion att diskriminera är när någon beordrar eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd lärare eller ett bemanningsföretag, att agera på ett sätt som diskriminerar.

Tillsyn och anmälan för diskriminering

Skolinspektionen har tillsyn över skolväsendet. Du kan läsa mer om Skolinspektionens arbete på deras webbplats, www.skolinspektionen.se.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Den som anser sig diskriminerad i diskrimineringslagens mening kan anmäla det till DO. Du kan läsa mer om DO på deras webbplats, www.do.se.

Skolan ska arbeta för full delaktighet och full jämlikhet för alla barn och elever
Våga ställ krav på skolan. Stamning är en funktionsnedsättning och elever som stammar har särskilda rättigheter
Skolan är skyldig att ge stöd för att motverka eller kompensera för de konsekvenser som stamningen medför
Funktionsnedsättning, såsom stamning, är en diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagstiftningen

Källa

Stamningsförbundet